MUMSANSLIFE: 1. Resan

Där stod de, Louise och Isak. De, som redan varit ute på resande fot i flera månader och vi, som planerat och längtat så länge och som precis ska påbörja vårt backpackerliv. Vår vardag på sistone har fortfarande varit att jobba i Oslo medan Louise och Isak har gjort Asien. Känslan av att mötas på en flygplats på andra sidan jordklotet under de premisserna var maffig. För att inte säga väldigt efterlängtad och en smula overklig.
Trots att ingenting här är som någonting vi är vana vid så har vi har funnit oss väl tillrätta i Hong Kongs alla galenheter. Från att i Norge/Sverige vara vana vid regler och en viss typ av struktur så är det här en galen och upp- och nervänd tillvaro. En sen kväll på stadens gator är som mitt på dagen. Lika mycket folk, lika trångt och lika ljust. Alla tusentals reklamskyltar gör natt till dag och alla butiker har öppet. Igår kväll tog Louise en shoppingrunda vid lite innan midnatt men tröttnade ganska fort då köerna till provrummen var för långa. Utomhus är det varmt men i butiker och på matställen kyligt som utomhus. När vi hemma i Skandinavien går in på caféer för en mysig och varm kaffestund, sa går folk här in for att svalka sig. Istället for att huttrandes komma in i värmen så går man huttrandes ut i värmen, vilket gör att själva fikaupplevelsen lite grann tappar sin tjusning. Infor Starbucks idag hade jag förberett mig väl, två linnen och två tjocktröjor. FikaFridan tänker minsann inte ge upp for lite konstigt placerad kyla. Trots att vi bor mitt i allt virrvarr så har vi haft stora problem med att hitta en vanlig matbutik. Det finns mängder av precis allt precis överallt, men vanliga mataffärer har man då inte placerat ut onödigt många av. När vi frågat efter en Supermarket så har folk ganska oförstående mest skakat pa huvudet. Att få tag på lite bröd och lite enkelt palägg till frukosten eller kvällsmaten mitt i Hong Kongs innerstad kan med andra ord ta tid. Vill man däremot ha kinesisk mat, Mc Donalds eller ta en runda på 7eleven så behöver man inte traska många steg. Men att ta för givet att folk här inne i stan handlar sin mat i matbutiker är visst att ta helt fel. För oss européer blir allt detta en ganska komisk kontrast till den vardagsstruktur vi är vana och uppvuxna med. Rutiner och uppbyggnad skiljer sig och går isär på alla håll och kanter. Ingen nyhet, men när jag nu är mitt i så blir det som jag nämnde innan så tydligt att knappt ingenting här är som någonting hemma. Vi bor just nu på ett Hostel i stadsdelen Kowloon. Här tävlar neonskyltarna verkligen ikapp i både storlek och ljusstyrka för att fånga vårt intresse. Hela stadsdelen tävlar om ens uppmärksamhet och vart man än går så skriker allting köp mig rakt i ansiktet på den som går förbi.

Idag har vi upplevt den totala motsatsen till köpmigkulturen och hetsen kring att synas mest. Vi hamnade spontant på en lokalbuss på ön Lantau, lite utanför HK city. Bussen tog oss till den lilla byn Tai O, där invånarna lever gammaldags och traditionellt och har precis det som behövs men inget därtill. Så långt ifrån alla begär och frestelser. Så långt ifrån vad jag tänker mig ett vanligt liv. Men ändå så i stunden, så på riktigt, så äkta. Där fokuserar de på vad som verkligen betyder något för att de måste. De har kanske inte alls valt att leva så eller också så älskar de sina liv. Hur det än ligger till så tror jag att dessa människor är tacksamma och tar till vara på saker på ett annat vis än många som handlar på Kowloons lockande köpgator. De har helt enkelt inte möjligheten till att ha samma begär.

Jag fångas och fascineras. Överallt blir jag stående och mest glor. Kontraster. Färger. Nyanser. Mitt hjärta bankar och slår for saker jag ser. Det bankar mer eller mindre intensivt men det bankar som om varje detalj är något värd. Jag vågar överlämna varenda känsla i Hong Kongs famn då jag känner att vartenda steg här ger någonting tillbaka. Och det ska jag fortsätta med tills på tisdag, då vi packar ryggsäckarna och beger oss mot Hanoi och två veckors resande i Vietnam. Att få vara ute på vift känns redan så privligerat och jag ser fram emot allt som jag, fantastiska A, fantastiska Louise och fantastiska Isak ska få uppleva tillsammans. Jag känner mig fantastiskt lyckligt lottad.

Här har vi precis mött våra underbaringar på flygplatsen i Hong Kong

Vi vandrade högt upp i bergen runt den lilla byn Tai-O

Vi besökte den 34 meter höga Buddhastatyn på ön Lantau

Louise och jag framför det ökända och mycket omtalade chunking Mansion,
en galet hög byggnad med tokigt många hostel inhysta. En del säger att när
man är backpacker i HK så måste man prova på att bo där. Att det är en
upplevelse i sig, på gott och på ont.
Vi ska bo i komplexet bredvid de fyra nätterna vi har kvar här.