måndag 5 mars 2012

MÅNDAG

Redan från start så pratade A och jag om de gyllene reglerna i ett förhållande. Hur viktigt det är att ha sina egna intressen kvar och att bevara sådant man själv sätter stort pris och värde på. Att man inte ska ändra sig eller ge upp saker man älskar och brinner för bara för att man går in i ett förhållande. Hur farligt det kan vara och hur det kan sluta med att man tappar bort sig själv och till slut kanske även gnistan i förhållandet. Att ha gnistan kvar tillsammans om man inte glöder själv tror jag kan vara svårt. Just därför är jag mån om att ta vara på mig själv och den jag vill vara. Just för att kunna ha det härliga förhållandet jag har.

A har ända sedan dag 1 varit en musiknörd. Det visste jag redan när jag hoppade på tåget. Musiken tar tid, mycket tid, och är en väldigt stor del av hans person. Egentligen en del av hans liv som jag inte är så vidare involverad i. Att jag dagligen hör honom spela och sjunga är inte samma sak som att jag är insatt i det han gör. Ibland lyssnar jag gärna. Ibland lyssnar jag mindre gärna. Vi diskuterar låttexter och melodier och jag kommer med min åsikt. Jag stöttar och peppar. Jag brukar säga att jag är hans största fan. För det är precis vad jag är. Den som vet mer än A själv vilken enorm talang han besitter. Den som är galet stolt och som tror på honom. Men jag är inte den som han kan snöa in sig på musikdetaljer med. Det jobbet finns det många andra för.

Jag har i flera år nu varit ett träningsfreak. Utan min träning känner jag inte att vardagen är fulländad. Den tiden jag lägger på träning är min egna tid som jag behöver för att tänka och samla kraft inför allt vardagen kräver. Visst har A och jag varit ute på joggingturer ihop ibland men förutom det så är träningen min grej. Ett intresse jag inte vill dela utan ha för mig själv. När jag tränar så ägnar jag mig bara åt mig själv och det behöver jag. I min träningsbubbla finns bara jag och ingen annan. Den stärker mig och får mig glad, min passion för motion. Desamma gäller min reseledarkarriär. Den har jag gjort helt på egen hand och för min egen skull. Med en fantastiskt stöttande men inte speciellt inblandad A vid sidan.

Jag älskar min musiknörd och min musiknörd älskar mig. Våra egna intressen gör så att vi har hittat en bra balans i vår relation. Vi är självständiga på ett sådant sätt att vi båda intresserar oss och ägnar oss åt passioner på olika håll. Det ger oss energi och glädje som vi för vidare in i vårt förhållande. Som vi sedan kan ägna oss helhjärtat åt. Utan de passionerna och drivkrafterna hade det varit lätt att tappa bort sig själv mitt i alltihop. Nu stärks vi båda utav vår egna tid och kan på det sättet även bli starkare ihop. Att A gör mig glad och trygg ger mig en bra grund att stå på. Han hjälper mig alltid med tankar och frågor kring precis allting, vilket givetvis gör det lättare för mig att bli stark och välmående. Att må bra i sig själv och att må bra i förhållandet går givetvis hand i hand. Det är en god cirkel där det ena hjälper det andra. A och jag tror på varandra och är stolta över varandra. Vi respekterar och uppskattar. Det hjälper oss att stråla och att må bra, både i det vi gör var för sig och det vi gör ihop.

Under de åren som vi har varit tillsammans så har vi utvecklats ihop. Vi har hittat varandra. Men vi har också under de här åren utvecklats på varsitt håll, just för att vi båda är drivna och vill. Jag är otroligt lycklig för att jag hittat A, men även otroligt lycklig för att jag har hittat mig själv. Jag vet vad jag vill och vad jag mår bra av. Att både kunna vara ett strålande jag och ett strålande vi är helt enkelt ett strålande koncept.


Ett strålande jag och ett strålande vi



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar